Min historia
Smärta med mening
Jag föddes med kortare kotor i ryggen. Jag minns ingen tid utan ryggsmärta. Det jag har lärt mig den hårda vägen är att min kropp läker genom rörelse.
-
12 år
Kraschen
Någon körde in i mig när jag åkte snowboard. Jag landade hårt på svanskotan på isen, och den kroniska smärtan började. Läkarna sa att jag inte skulle cykla och att jag skulle ”ta det lugnt”. I efterhand gjorde det allt värre.
-
Tonåren
Innebandyguld och överlevnadsläge
Nio år av innebandy. På idrottsgymnasiet vann vårt lag guld i skol-VM i Slovakien. Samtidigt lämnade jag ofta skolan i ambulans. Jag hittade yogan som 14-åring och håller på med den än i dag.
-
20 år
När hjärnan säger stopp
Efter åtta år av konstant smärta gick jag in i väggen. Inget ljus, inget ljud, ingen telefon. Jag tog nästan inga bilder de åren eftersom jag inte ville se svag ut. I dag vet jag att det var då jag var som starkast.
-
22 – 25
”För ung för det här”
Röntgen visade spinal stenos, som oftast drabbar män över 70. I nio månader kunde jag inte stå. Sedan kom en akut operation, och jag vaknade utan känsel i benen. Rehabiliteringen började med att försöka trycka ner benen i sängen. Nervsmärtan har stannat kvar.
-
Februari 2017
Första turen
Jag testade mountainbike och kände mina muskler arbeta igen. Jag stod upp på pedalerna och flög genom skogen. Endorfinerna blev min medicin. På två månader på cykeln blev jag starkare än på två år av rehab.
-
2018 – 2020
Upp på fötterna igen
En ryggmärgsstimulator gjorde att jag kunde stå, gå och laga mat igen. Jag utbildade mig till spinninginstruktör och cykelcoach, började tävla i MTB och gick Apollo Sports utbildning. Jag började göra huvudstående på bergstoppar för att tacka mina ben som bär mig.
-
2021 – 2023
Tre år utan stimulator
Ett batteribyte ledde till en infektion, och hela systemet fick tas bort. Medan jag väntade tre år på ett nytt gick jag sex dagar i veckan, cyklade den sjunde och badade i havet varje morgon. 2022 cyklade jag med Škoda Cycling Team, 15 proffs och 15 rekryter, och vi satte damrekord på Vätternrundan.
-
2024 – 2025
Paraidrottare
Jag fick min nya stimulator, och i november 2024 min klassning i paracykling: C4. I juni 2025 blev jag svensk mästare i linjelopp och tempo, och nordisk mästare i linjelopp. På hösten var jag snabbaste kvinna på etapp 1 i Mallorca Para-cycling Tour.
-
2026
Krasch, comeback, +25 %
Under vintern tog jag andraplatsen i både Gran Canaria Bike Week och La Titánica. I april blev jag så nedkyld i ett regnigt bergslopp att jag tappade kraften i händerna och fick åka ambulans ner. I maj kraschade jag, och svår migrän höll mig borta från jobbet i nio veckor. Jag byggde upp mig igen med zon 2-pass, ibland med öronproppar. Mitt VO₂max gick från 57,8 i april till 72,3 i augusti.
Min väg framåt
Mitt liv har aldrig handlat om att fly från smärtan, utan om att förvandla den. Att hjälpa andra ger mening åt allt jag har gått igenom. Paracyklingen visar vad som är möjligt när man vägrar ge upp.
Alla kan göra något. Jag vill hjälpa dem att hitta sitt något.
